Må bra i naturen – en heldag om friluftslivets positiva effekter på hälsan

Intresset för friluftsliv har ökat de senaste åren, inte minst med anledning av pandemin. Och det är bra av många olika skäl. Att vistas i naturen minskar negativa känslor och stress, samtidigt som positiva känslor, återhämtning och prestation ökar. I år är det Friluftslivets år och här i Östergötland genomförs konferensen Må bra i naturen! som inleddes av regionutvecklingsnämndens ordförande Eva Andersson (S).

– Det är ju inte så svårt att inse att naturen gör gott, att vi mår bra av att vistas ute i grönska och stillhet. Att blodtrycket blir lägre och att stressen minskar när vi går ute i naturen är fakta som vi behöver ta på allvar. I dag får vi en inblick i den senaste forskningen som visar att naturen har många välgörande effekter för vår hälsa, sa Eva Andersson.

Forskning om friluftslivets nytta

Johan Faskunger har gått igenom forskningen när det gäller friluftslivets nytta för individ och samhälle och sammanställt en rapport för Svensk Friluftsliv inför organisationens kampanj Luften är fri.

– Jag har tittat på vilka mervärden friluftsliv har för individen och samhället. När det gäller hälsa så vet vi att friluftsliv och vistelse i naturen ger avkoppling, förbättrar återhämtningen och ökar den mentala stabiliteten. Att det minskar vår oro, ängslan och depressioner och det i sin tur minskar risken för framtid mental ohälsa. Och även kortvariga besök i friluftsområden får positiva effekter på hälsan.

Vistelse i friluftsområden kan också minska risken att drabbas av urinvägsinfektioner, tarminfektioner, migrän, astma och yrsel.

– Det här var nytt för mig och jag tycker att det är spännande att man nu börjar hitta nya områden där man kan mäta fler positiva effekter av vistelser i friluftsområden.

I en undersökning från Naturvårdsverket uppger de tillfrågade att deras hälsa kraftigt skulle försämras om möjligheten att besöka friluftsområden hindrades eller försvann helt.

– Det här ett viktigt svar på varför vi ska ha parker, grönområden och friluftsområden i våra städer, menade Johan Faskunger. Ett annat svar på den frågan hittade jag i en studie där man följt en miljon barn till vuxen ålder och undersökt hur ”grönt” deras område var där de växte upp. Och då såg man att det var 55 procents högre risk för psykiska besvär om barnet hade växt upp i ett område med låg andel grönska. Här har alla svenska städer en viktig uppgift med att öka närheten till grön- och friluftsområden.

Ökad förståelse

I Finspång och Norrköping pågår projekt som riktar sig till nyanlända och utrikesfödda familjer vars syfte är att öka förståelsen för vistelser i naturen och inspirera till egna friluftsaktiviteter. Åke Kinnander, friluftsledare hos Friluftsfrämjandet i Finspång, berättade om deras projekt för ett 20-tal SFI-elever Svenska i naturen.

– Vi ville öka deltagarnas förståelse för möjligheterna att vistas i naturen, men också att träna deras svenska. Vi berättade också om den svenska naturen och hur det svenska föreningslivet fungerar. Det blev många och intressanta samtal när vi var ute och gick.

– Något som överraskande oss när vi sammanfattade projektet var att så många av deltagarna gillade att träffa och prata med svenskar. Varför de träffar så få svenskar är något som vi alla kan fundera på.

Planerad miljö och vikten av samverkan

Under dagen pratade också Magnus Carlberg, stadsträdgårdsmästare i Örebro kommun om hur barns rätt till utveckling och lek hänger ihop med natur och ekosystemtjänster och Linda Apelgren, samhällsbyggnadsstrateg, och Marie Landh, strateg friluftsliv, Norrköpings kommun berättade om Planering i samverkan för det stadsnära friluftslivet.

Andra ämnen som behandlades under dagen var hur mental prestation, hälsa och välbefinnande påverkas av naturmiljöer, betydelsen av natur för psykisk hälsa under covid-19 och hur naturen används vid rehabilitering. Några föreningar berättade också om lärdomar och erfarenheter från att ställa om och anpassa verksamheten under pandemin.

– Konferensen satte tydligt ljuset på behovet av samverkan. Hur viktigt det är att ta tillvara olika aktörers resurser, kunskap och att tänka nytt tillsammans, säger folkhälsovetaren Matti Leijon på Region Östergötland.